SNART?!

När är det egentligen?! När någon säger snart förväntar jag min inom typ i allafall en halvtimme, eller?! Men snart kan tydligen vara percis när som helst! Bra att veta!!!


Föresten är jag hemligt kär i Frida Granh, snyggare människa får man nog leta efter!

tack å hej

i remember

two is better then one... ?!


Tog mig visst sovmorgon

till klockan 13.30, grym jag är! Har ju en massa saker jag borde göra, tillexempel dra igång med denna uppsats som ska skrivas. Jag har inte ens börjat än, dessutom har jag massa böcker som måste läsas innan jag ens kan börja. Så bara så ni vet ska min dag bestå av genuspedagogik, i allafall några timmar. Sen kommer Helle hem och hon ska övernatta hos mig eftersom pappa tydligen drog på Ålandskryssning idag :) Inte sover Malla själv här inte, finns inte en chans ens... spökar tänker jag. Så vi får väl hitta på något stölligt, för det är vad mitt liv är just nu stölligt. Jag vet ingenting, eller jag vet att jag heter Malin och det är det enda jag är riktigt säker på! Annars så följer jag nog bara strömmen och hoppas, som börjar bli lite jobbigt nu. Känns som om man måste kämpa när det borde vara helt tvärtom, sen kan jag inte längre vara nr 2! Mig eller de. Ett val som måste göras! Prioritera heter det kanske... AJAJA, nu ska börja skrivas nått vettigt!


Hejs!!!!

Sölligt

JA det kan man väl säga om gårdagen, men roligt va dä allt ändå ;D


NÄÄÄ

blir trött, trött på allt, trött på mig själv!!!

ingenting varar forever...


VARMT

har det varit idag, lycka!!! Ge mig sommar och sommarlov, så trött på vad allt med skolan heter just nu. Men inte länge kvar, denna veckan och sen ska en uppsats skrivas. Bara att bita ihop!!! Nu sitter jag och lyssnar på kanske världens bästa låt iaf just nu, god damn you're beautiful to me! Om ni inte hört den lyssna och njut... Sen väntar jag på att pappa ska bli klar med maten grillat och kroketter med sås, mumms!

Nej tack och hej!

Malin :)

Forget about me


Nya tag, nytt inlägg?

Vet att Söffi tycker det är dags i allafall :) Idag har jag jobbat, alltid lika kul att se dom små liven... Längtar tills detta blir min vardag, snos varje dag! Dud :) Sen när jag kom hem väntade världens bästa hemma M och M, med andra ord Mia och Max. Trogna vänner, sviker aldrig! Så vi var ut en sväng och lekte, de är så söta! Sen försvann solen och när det blåser blir det svinkallt, hallå är det inte maj?! Dessutom är det ju speedway idag uppe på TALLHULT och inget annat som jag och Helena tänkte åka och titta på... Men är det så här kallt, då vettufan. Får väl ta overall i värsta fall då ;D I morrn är det skola igen som gäller, missa den ju igår eftersom det gick inte att sova... Hatar de där med att sova!!! Eller egentligen är det dä bäsa jag vet, fattar inte hur allt hänger ihop?! Det är en konstig värd vi lever i. Men efter skoldagen i morrn är det helg som gäller, åh denna helg är det faktiskt marknad och det enda jag är riktigt säker på när det gäller den är att jag ska köpa strumpor :) Klassiskt dä! Sen kan det nog kanske bli lite kalas, man vet aldrig ;) haha.

Puss hej


Wonder where i did go wrong?



Give me reason but don't give me choice.
'Cause I'll just make the same mistake again...


dum, dum, dum!!!

Är jag, som vanligt... Men igår fick jag i allafall ett svar även om det är virrit som vanligt. Inte nu och jag kan inte vänta forever eller? Vänta på nått som inte kommer hända? Dags att verkligen på riktigt släppa och börja live the life...?! -JA!  


no more... !!!

Colorblind



pull me out from inside


Pull me out from inside

Blir galen, knäpp, förvirrad, besviken, ledsen, arg allt på en och samma gång... Jag tog steget, men får bara det där oförklarliga förvirrande svaret så jag vet varken ut eller in... vad gör jag FEL?! Jag står här hjälplös och utan hopp, för jag kan inte fortsätta hoppas hur länge som helst. Hur kan man inte veta? Eller vet man, men kan inte säga sanningen? Är den svår, jobbig, vad är det som är så svårt egentligen?! Klart det är svårt men man måste ju ändå någonstans efter över en månad veta vad man tycker. Eller iallafall åt vilket håll det pekar, jag vet ingenting... Jag kan inte längre hoppas och bara vara där när det passar dig, det funkar inte i längden. Du glömmer, jag finns inte med alltid med länge. Gör det då bara lätt, säg det... för nu bara sårar det. Jag gjorde det, vad mer kan jag nu göra?! Jag tog steget! Ville jag? Nej, men kan inte göra såhär mot mig själv längre... ge mig bara det där slutet, det skulle bara vara lättare...

 

Fast i tänket

Man blir bara mer rädd för varje gång... kommer man någonsin våga igen?!

What do you want for me?!

Vad händer i mitt liv? Ge mig ett svar...


RSS 2.0