Jag och mina kära vän sa att inget skulle få komma emellan oss, det har det heller inte gjort. Men jag känner att vi glider isär och på ett sätt jag inte alls vill, ett sätt jag alltid sa att jag aldrig skulle göra. Inte mot henne, inte mot mig själv, inte mot nån. Jag håller på att bli nån jag inte vill vara. Allt blev bara sådär jobbigt och jag känner mig otillräcklig, instäng och ibland ensam. Hur löser man problem man själv inte har en lösning på? Problem som man inte alls vet hur man ska kunna förbättra hur man än vänder och vrider på dem. Finns det ens alltid en lösning? Jag vill förbättras och jag vill framförallt känna mig tillräcklig... just nu hatar jag det.


Du får gärna gå i mina forspår bara jag får kliva ur dem först!